1 april antog kongressen en resolution om havsmiljö, som hade tagits fram av bland andra Isabella, franske EU-parlamentarikern Jean-Paul Besset och ledningen för Global greens.

Ladda hem resolutionen eller ta en titt på någon av de andra resolutioner som antogs.

Resolutionen lyfter fram hur oerhört viktiga haven är för människans och planetens framtid, hur den biologiska mångfalden i haven hotas av bland annat fiske och klimatförändringar, och radar upp ett antal åtgärder för att skydda planetens hav.

Video med Jean-Paul Besset, bl.a. om ett möte om havsmiljö vid kongressen:

Dakar 2012 – Pêche et biodiversité marine par EurodeputesEE

– Det är också beklagligt att parlamentet inte vill börja beskatta bränsle för flyg och fartyg. Dagens undantag gynnar miljöskadliga flygresor och bidrar dessutom till överfiske, eftersom det gör det möjligt att ligga ute till havs längre när fiskbestånden sviktar. Om man hade betalat de verkliga kostnaderna hade det varit för dyrt att fiska som man gör nu, säger Isabella Lövin.

Läs pressmeddelandet: Fortsatt fördel för smutsiga bränslen, när EU-parlamentet ger vika för bil-lobbyn

Utelämnande av passagerardata
Idag röstade också EU-parlamentet för att godkänna avtalet mellan USA och EU om överföring av passagerardata, något som den Gröna gruppen protesterat mot. Passenger Name Record (PNR) samlas in av flygbolagen och innehåller allt från passnummer och kreditkortsnummer till uppgifter om bagage och ressällskap. Uppgifterna ska lagras i 15 år. Tidigare har parlamentet krävt kortare lagringstid av data, att USA inte ska lämna ut uppgifter till tredje land och att PNR-data bara ska användas vid fall av allvarlig organiserad brottslighet och terrorism, men inget av de kraven gick igenom idag.

Läs pressmeddelandet: MP beklagar att USA får fria händer med dina flygdata

Ledamöter från Gröna gruppen och vänstergruppen protesterar mot EU:s och USA:s avtal om passageraruppgifter.

Vi måste låta fiskbestånden återhämta sig så att vi får friska marina ekosystem, kan äta fisk i framtiden och kan ha en hållbar fiskenäring. I dag är tre fjärdedelar av Europas bestånd överfiskade och EU importerar mer än 60 procent av den fisk vi äter. EU reformerar sin fiskeripolitik just nu och vi Gröna har en tydlig prioritet: vi måste rädda fisken!

Filmen finns också på franska och spanska.

* Samma regler ska gälla för EU-fartyg oavsett om de fiskar inom eller utanför EU.
* EU-fartyg ska bara fiska på bestånd där det finns överskott av fisk.
* Fiskeriavtalen ska kunna avbrytas om avtalslandet bryter mot mänskliga rättigheter.
* Tidigare har den externa politiken fokuserat på bilaterala fiskeriavtal, men handel är också viktigt att lyfta upp: EU måste skärpa villkoren för att importerad fisk ska vara hållbart fångad.
* EU och medlemsstaterna måste göra mer för att kontrollera EU-fartyg som fiskar under privata avtal med andra länder.
* Det behövs strängare regler för att förhindra ”flagghoppning” – där operatörer hoppar mellan olika flaggstater bl.a. för att kunna fiska på samma bestånd under flera länders avtal.

Ladda hem betänkandet på svenska eller engelska.

Efter att betänkandet presenterades i fiskeriutskottet idag kommer övriga ledamöter nu att kunna lägga ändringsförslag på betänkandet. Omröstning i fiskeriutskottet kommer att ske i maj och i plenum preliminärt i juli.

Det här betänkandet är en del av den reform av EU:s fiskeripolitik som pågår just nu. Den externa politiken är en av reformpaketets sex olika delar.

För alla som inte kunde komma till Stockholm i torsdags och lyssna på diskussionen om framtiden för EU:s fiskeriavtal finns nu en ny chans att ta del av samtalet. Hela seminariet kan man se i den här filmen:

Här kan man ladda hem eller bädda in filmen

Missa inte heller Europaportalens artikel EU:s fiskeavtal moderniseras – en mycket bra sammanfattning av vad som sades på seminariet.

Foton från mötet finns på Flickr och i programmet kan du se vilka som deltog.

Alla de faktorer som påverkar haven negativt är i allra högsta grad i dag gränslösa och internationella. Internationella åtaganden och högt utvecklat internationellt samarbete är därför den enda vägen framåt. Vi vill därför se ett nytt FN-organ, eller en fast struktur inom ett befintligt FN-organ, som har ansvar för att samordna arbetet med att förbättra havens tillstånd, skriver Isabella Lövin och Åsa Romson.

EU:s fiskeriavtal med utvecklingsländer har länge kritiserats av miljö- och utvecklingsskäl. Men vissa menar att det skulle vara värre för miljön och lokalbefolkningen om avtalen försvann. Vid det här seminariet kommer fyra ledande experter från Europa och Afrika att utifrån skilda perspektiv presentera sin syn på vilka krav som kan göra fiskeriavtalen hållbara.

> Ladda hem programmet för seminariet

När: 1 mars 2012, kl 12:00–14:30
Var: Europahuset, plan 2, Regeringsgatan 65 i Stockholm

Seminariet är öppet för allmänheten.
Språk: Engelska.
Ingen föranmälan krävs, men om du vet att du kommer får du gärna anmäla ditt deltagande till isabella.loevin@europarl.europa.eu

Det finns många problem med de fiskeriavtal EU har med länder i främst Afrika och Stilla Havet. I vissa fall är bestånden överfiskade och närvaron av EU-fartyg och andra utländska fartyg från t.ex. Kina, Ryssland eller Korea gör att det blir för lite fisk kvar till den fattiga lokalbefolkningen.

I Miljöpartiets valplattform 2009 skrev vi att MP vill att EU:s fiskeriavtal med fattiga länder ska omförhandlas så att de inte konkurrerar ut det lokala fisket eller leder till överfiske.

De senaste åren har det skett förbättringar i flera av fiskeriavtalen, och när det gäller den ettåriga förlängningen av avtalet med Guinea-Bissau har det tagits så stora steg framåt att det finns anledning att stödja avtalet. Den Gröna gruppen i EU-parlamentet vill från och med nu bedöma avtalen från fall till fall, och inte av principskäl alltid rösta nej.

Några av fördelarna med avtalet:
* Stödet från EU har bidragit till 88 procent av Guinea-Bissaus budget för fiskeförvaltning, och därmed spelat en viktig roll för de positiva åtgärder som har vidtagits för att utarbeta ny lagstiftning, fiskestatistik och resursförvaltning.
* Bland annat håller Guinea-Bissau på att bygga upp VMS, ett satellitsystem för att kontrollera fartyg och förhindra olagligt fiske.
* Den förbättrade förvaltningen av fiskebestånden tjänar även lokalbefolkningen på: bl.a. satsar man på att åstadkomma bättre hygieniska förhållanden för den inhemska sektorn – något som också kan leda till att Guinea Bissau kan exportera fisk till EU, vilket EU inte tillåter idag.
* Avtalet innehåller en klausul som säger att betalningarna till Guinea-Bissau avbryts om landet bryter mot mänskliga rättigheter och om de inte implementerar stödet till fiskesektorn som de ska.
* Avtalet är en stor del av statsinkomsterna i Guinea-Bissau, och är viktigt om man inte vill driva landet i armarna på den sydamerikanska kokainmaffia som använder landet som transit till Europa.
* Detta är en provisorisk förlängning på ett år. Det verkliga avtalet ska förhandlas om och kan förbättras ytterligare.

Det finns problem:
* Det finns givetvis fortfarande brister i kontroll och förvaltning. Datainsamling kring t.ex. bifångster av vissa arter är fortfarande inte fullständig och det behövs fler insatser för att förbättra den information som finns tillgänglig. Men skulle man avbryta fiskeavtalet nu skulle det ske försämringar i förvaltningen i stället för att man skulle fortsätta med de positiva förändringar som har skett. Dessutom finns ingenting som i så fall hindrar EU-operatörerna från att fortsätta fiska under olika privata arrangemang, vilket förhindrar samhällelig insyn och kontroll.

Läs mer i Isabella Lövins yttrande i utvecklingsutskottet om fiskeriavtalet med Guinea-Bissau.

Det handlar om det finska stålföretaget Outokumpu som vill öka sin produktion i Torneå vid den svensk-finska gränsen, något som förväntas öka de redan höga utsläppen av krom, cyanid, nickel och kvicksilver.

Tillsammans med sin finska kollega Satu Hassi i den gröna gruppen i EU-parlamentet ställde Isabella Lövin en fråga till EU-kommissionen där hon uppmärksammade två saker och undrade hur Kommissionen tänkte agera:

1. EU:s så kallade IPPC-direktiv kräver att bästa tillgängliga teknik ska användas för att minska industriutsläpp, men Naturvårdsverket har gett flera exempel på att bästa tillgängliga teknik inte används i anläggningen i Torneå och där utsläppen skulle kunna minskas ytterligare.

2. Dessutom kräver IPPC-direktivet att det ska ske en samordnad prövning av olika sorters utsläpp, men i det här fallet har inte vattenutsläpp och luftutsläpp prövats samtidigt.

I dag svarade miljökommissionären Janez Potočnik att Kommissionen kommer att begära information från de finska myndigheterna om tillståndet och om den föreslagna produktionsökningen vid Outokumpus anläggning.

Läs frågan och svaret.

Hela historien om Outokumpu kan man läsa på NSD.se, vars journalister Linda Danhall och Lotta Nilsson utsågs till årets miljöjournalister för sin artikelserie om Outokumpus utsläpp.

>> Läs inlägget: Isabella Lövin: Den internationella dimensionen